Vackert bland grisar och en tupp!

 

Det blir en fin sista sommarlovsdag. Vaknade av stickande solstrålar som ettrigt trängde sig igenom  nyinsatta vita fönster. Gå upp nu då! Ut i solen! Fånga det sista uns av ledighet! Kroppen vill ett. Mitt inre något annat.

 

Igår. Jag måste bara berätta. Vilket smultronställe Malin tog mig till. Mitt ute på den skånska landsbygden, skymd från vägen, som en lummig oas mellan åkrarna. Där låg den skånska längan. Ett familjecafé, sommarcafé med fantastisk trädgård. Just ett sådant litet ställe jag i mina drömmar skapat mig för mitt eget lilla projekt.

Inspirerad till tusen satte vi oss vid ett av de udda caféborden och drack kaffe, samlade information, planerade, pratade porslin och gamla hattar. Malin, som kunde avstå från bullar och dignande kakfat, fick bär som plockades av gänglig yngling under tiden de första klunkarna slank ner. Vispgrädde utan socker därtill. Det här stället har förstått vitsen med service minsann. 

 

 

 

Lilla Mira roade sig medans vi tanter sörplade och djuren hägrade så klart. Jajamen. Det fanns olikfärgade grisar, katter och en tupp som spatserade fritt mellan träd och hägn. Lantidyll. 

 

 

 Vi kommer tillbaks. Det är bestämt. Malin, jag och ett gäng kaffefina damer. När värmen sveper sina sista pustar och bina flämtar i kvarglömda saftflaskor. Då kommer vi tillbaks. Och jag längtar redan.

 

Kvällen fortsatte hemma hos Malin. Grillade kotletter, krämig potatissallad, grillade primörer och smakrika såser intogs medan prat om livet, barnen, framtiden medan Mira drog kjolstygen och ville leka. Lilla söta Mira!

Hon somnade till slut. Jag tror hon drömde om brunspräckliga grisar. En tupp. Och prinsessor så klart.

 

Tack finaste Malin med familj för en underbar lördag!

 

Nu: Fånga solen mina vänner! Det ska jag!

 

Kram C